Populärt att fråga forskare

Fråga forskare har blivit en mycket välbesökt sida på liu.se, utan någon egentlig marknadsföring alls. Nu breddas panelen med fler experter och får en egen ”knapp” på startsidan.

Skärmdump Fråga forskare-sidanDet som började som ett tillfälligt arrangemang under Teknik- och naturvetenskapsåret 2002 har under åren breddats med fler ämnen och fler experter. Nu är Fråga forskare en av de mest välbesökta sidorna på liu.se/forskning och har precis utökats med ytterligare fem experter i medicin, juridik och litteratur.
Åke Hjelm (bilden längst ner till höger) på kommunikationsenheten är ansvarig för Fråga forskare.
- Bakom Fråga forskare finns folkbildningstanken, en traditionell uppgift för universiteten som sjunkit undan lite till förmån för kundtänkandet. Vi vänder oss i första hand till en intresserad och frågvis allmänhet, inte till andra forskare.

När Teknik- och vetenskapsåret var slut övertog IFM och Ragnar Erlandsson, professor i tillämpad fysik, det administrativa ansvaret för Fråga forskare och hade det under många år. Han var också en av då sex experter. Det hela gjordes i samarbete med Corren där frågor och svar publicerades. Men ungefär samtidigt som IFM ville frånhända sig uppgiften vill kommunikationsenheten ta över och bredda tjänsten till att också omfatta samhällsvetenskap och humaniora. Corren försvann ut ur bilden, de har fått frågan igen men intresset är svalt.

Desto hetare är allmänhetens intresse för att fråga forskare. Varje vecka kommer ett mellan 10 och 20 frågor in via formuläret på sidan. Åke Hjelm tar emot dem och skickar vidare till rätt expert. Frågor och svar publiceras på hemsidan men frågeställaren får också svar på mail.
- De flesta frågorna rör området fysik. Men vi får väl se nu när vi fått experter på medicin. Det är viktigt att påpeka att frågorna bör vara av allmän karaktär, även om de kan ta avstamp i egna upplevelser. Vi kan inte svara på fråga doktorn-frågor eller lösa skoluppgifter.

Några timmar i veckan ägnar Ragnar Erlandsson (bilden till vänster) åt att svara på allmänhetens frågor om astronomi. Tidigare svarade han också på frågor om fysik och teknik och han är den expert som varit med längts. Fortfarande tycker han att det är lika roligt att svara frågeställare som observerat något i sin vardag och undrar över det.
- Jag lär mig en hel del av det här. Det tror jag alla experterna gör. Man måste tänka igenom frågeställningarna ordentligt. Vardagsfenomen kan vara väldigt komplicerade. Vardagligt betyder inte enkelt.
Men Ragnar har också upplevt vad han kallar rent missbruk av tjänsten, när studenter bara bollar över sina uppgifter.
- Man kan se hur de bara kopierat och klistrat in. Fråga A, B, C och så vidare.

Varför är tjänsten så populär?
- Ja, säg det. Men det är häftigt med tanke på att kunskap nu är så lättillgängligt på Internet. Vi har inte marknadsfört tjänsten alls. Ändå får vi frågor från hela landet. Men det är ju en jäkligt bra service, säger Åke Hjelm. 
- Man hade kunnat förvänta sig en minskning genom åren, säger Ragnar Erlandsson. Men antalet är ganska konstant och vi har en övervikt av unga frågeställare.

Vilka är det som ställer frågor?
Frågeställarna kan delas in i tre kategorier. Gymnasieelever är en, människor som undrar över ganska vanliga vardagshändelser i livet är en annan kategori.
- Den tredje kallar jag ”kluriga gubbar”, för det är mest gubbar, som gått hemma och funderat. ”Det här med Newtons tredje lag, hur är det egentligen med den”. Ungefär såna frågor. Någon gång har vi råkat ut för knäppa frågor och spam-liknande händelser. Men överlag är frågeställarna skötsamma, en och annan flummig, men skötsamma.

Vilka är det som svarar?
Totalt finns nu tolv experter. Några av dem är pensionärer nu men det finns också de som är mitt i karriären.
- Man bör vara allmänpraktiker inom sitt område, säger Ragnar Erlandsson. Ha en hyfsad bred kunskap snarare än att vara superspecialiserad. Och framför allt ska man tycka att det är roligt.

Några exempel på frågor och svar

I vilken utsträckning kan man förutse om en bok kommer att bli en klassiker?

När kan man hoppas att det finns en medicin ute på marknaden mot vinterkräksjuka?

Ändras risken för älgkollision med farten?

Vad händer med en aluminiumburk under återvinningsprocessen? Vad händer ifall man inte återvinner burken?

Hur påverkades världen av att telefonen uppfanns? Vad blev konsekvenserna? Och vilken betydelse har telefonen for världen?

Kommer vi någonsin upp i ljusets hastighet?

Hur fungerar maneters cirkulationssystem?

I tidningen stod det att en asteroid var på väg mot jorden 2032, och att chansen att den kraschar på vår planet är en på 63000. Är det här något att oroa sig för?

Text: Elisabet Wahrby
Källa & bild: Liu.se